MK: Vad har du gjort precis nu?

ME:Jag har varit och skatat, eller, jobbat, jobbat stenhårt i Fryshuset. Slavgöra he, he. Jag skatar och så får barnen fråga mig om det är något. En unge frågade om jag om jag fick pengar för varje trick jag sätter. Jag är så mörbultad, jag får brädan på det här blåmärket på smalbenet hela tiden.

MK: Vilket är det vanligaste trick ungarna vill lära sig?

ME: Det är nästan vanligare att de frågar om man kan det eller det tricket. Det är ett bra jobb.

MK: Vad hände igår kväll?

ME: Vi hamnade på en bögklubb, det var Max som tog dit oss. Det  var rätt kul, lite annorlunda. På vanliga barer får man vara mer ifred. När vi drog var det slagsmål mellan två killar utanför. Sedan köpte vi några folköl, drog till Debaser för att kolla om Per och de var där, men det var de inte så jag drog hem.

MK: Går du ut mycket?

ME: Det beror på vem man jämför med. Jag går ut lagom mycket tycker jag.

MK: Vem går ut mycket?

ME: Mark Pulman kanske, eller förut var han det i alla fall.

MK: Hur är det att ha Mark som lärare?

ME: Det är kul när han inte blir förbannad när han skatar.

MK: Är han en bra förebild?

ME: När han inte står och kastar brädan är han nog det.

Frontside bluntslide och poppa av mitt på är för galningar och genier, Eriksdalsskolan, Stockholm.

MK: Fy vad det luktar.

ME: Jag skulle ha tvättat strumpor idag men brorsan fick göra det istället, hoppas jag.

MK: Var kommer du ifrån?

ME: Från en liten by som heter Näsåker. Mina föräldrar, eller de som de umgicks med, var väl lite åt hippiehållet. Näsåker är uppdelat i en hippiedel och en raggardel. Raggarna gillade inte hippiedelen där jag bodde. Jag bor utanför byn, ca en kilometer från själva centrum, där är det mest bondgårdar och det är där det börjar delas upp, inga hyreshus.

MK: Hade ni djur?

ME: Vi hade grisar.

MK: Så du har grisvana.

ME: Nja, nu har vi en hund, en byracka. Vi var riktiga skitungar på den tiden och fick all skit för vad som än hände och det tyckte vi var skitkonstigt då, men när jag tänker efter vad det ju vi som gjorde allting. Punkterade däck på bilar. Gick in på Konsum med en tomburk, pantade den och fyllde fickorna med tuggummi på vägen ut, hittade en burk till, gick in och pantade den, tog tuggummin och så vidare tills vi åkte fast. En tant som hade de finaste äpplena som vi alltid pallade satte upp ett larm som gick när man gick in i trådgården. Efter det gick vi alltid dit eftersom det blev ännu mer spännande. Vi knöt en fiskelina från balkongen över vägen och hängde bananer i den och kollade när bilarna smashade in i dem. Vi bodde vid Ångermanälven, vid kraftverket, så man badade i forsen och fiskade en massa.

MK: Det låter som en jävligt trevlig uppväxt.

ME: Jag är glad att jag växte upp där och inte i typ Stockholm, men ungar verkar vara likadana överallt.

MK: Berätta om hur det var att växa upp med en två år äldre brorsa.

ME: När man var liten slogs man väl rätt mycket. Vi hade en soffa och vi brukade slåss om vem som skulle få ligga uppe på ryggstödet. Det började oftast med att man jävlades på skoj och sedan ledde det till bråk, men vi hade mycket kul också.

MK: När kom skateboard till Näsåker?

ME: Min granne på gården hade en bräda. Hans farsa ville att vi skulle ha någonstans att skata så han byggde en ramp på gården som blev jävligt bra med tanke på att ingen visste hur en ramp skulle se ut. Först hade vi ingen flatbotten i den men när vi satte dit en sådan blev det riktigt bra. Jag hade en gammal ”kommunalbräda” som vi kallade det, en bräda från leksaksaffären. Sedan fick jag en ”riktig” bräda men det var inte sådana brädor vi har idag, det var bara tail på den och ingen nos. Sedan köpte jag en bräda av en snubbe med tail och nos, fast den var helt nedsliten så egentligen var det varken tail eller nos på den. Fast på den tiden skatade man bara ramp. Vi byggde en flatcurb och lite grejer men en kärring tog och eldade med dem i öppna spisen.

MK: Har du tänkt på att alla megaslick är gamla minirampstöntar från början?

ME: Ja, Engelkes skatade ju bara miniramp i början så det stämmer nog. Det trick som ”bara var för proffsen” på den tiden var att vända i luften, det hade man sett på tv. Man hade inte sett någon riktigt duktig skatare så man hittade på alla tricken själv.

MK: Saknar du inte det, att skata helt utan påverkan utifrån?

ME: Jo, det var verkligen skitkul. Brorsan och jag började skata samtidigt så när jag lärde mig något så lärde sig han det och när han lärde sig något var jag tvungen att lära mig det, så man kunde nästan exakt samma trick ganska länge.

MK: När började du bli medveten om vad skateboard var, när såg du trick och så?

ME: När jag började sjuan och flyttade till Sundsvall såg man bra skatare för första gången, Micke Andersson som fortfarande är jävligt duktig. Det var morsan som ville flytta till Sundsvall, farsan bodde kvar i Näsåker ett bra tag, sedan flyttade han till Stockholm ungefär samtidigt som Kimmen (Mikas bror Joakim) började på skategymnasiet där.

MK: Var du helt bestämd att börja på skategymasiet?

ME: Ja det var jag, och så var man jävligt less på Sundsvall. Det är fyra år sedan, shit vad länge.

MK: Varför går du kvar på skategymasiet?

ME: Om jag slutar måste jag skaffa jobb och  skulle aldrig palla det.

MK: Så du är rädd för framtiden?

ME: Ja, för att jobba. Vet inte hur jag ska lösa det. Kanske kan man skata så man klarar sig. Bo någonstans på vintern där det går att skata för somrarna i Sverige är perfekta, förutom den här senaste då. Vinna på tipset är kanske en lösning.

MK: Spelar du mycket?

ME: Det blir väl rätt mycket Trisslotter. Hoppas på 25 000 i 25 år, någon gång kommer den.

Switch k-grind, secret spot.

MK: Berätta om skategymnasiet.

ME: Det har varit jävligt kul, men jag har varit jävligt lat och osmart och inte tagit tag i saker och ting studiemässigt, och med att söka jobb och så.

MK: Jag vet ingen som skatar så mycket som du, varför?

ME: Jag är alltid skatesugen, det är så jävla kul. Jag har ALDRIG tyckt att skateboard är tråkigt, inte någon gång. Jag kan skata konstant en hel dag, komma hem på kvällen och fortfarande vara skatesugen.

MK: Tänker du på hur många människor det är som aldrig får uppleva något de tycker är lika kul som det du upplever varje dag?

ME: De flesta verkar inte ha något intresse, som att skjuta armborst eller något. Vi som skatar lever nog helt andra liv. Vart man än går och vad man än ser, allt har en koppling till skateboard. Jag tycker skateboard är så avkopplande. Man tänker inte så mycket på saker och ting när man åker. Det är avslappnande, som att meditera, ta en bastu eller något. Man är som en knarkare fast på ett positivt sätt.

MK: Men många tycker nog att det du gör är negativt och tycker att du borde ägna dig åt något ”nyttigt”.

ME: Jag är sådan att jag gör det jag gillar för stunden och allt annat får vänta. Sedan får vi ser hur det blir, kanske går det åt helvete.

MK: Du gör något som man ofta hör folk prata om men som ingen egentligen gör, du följer ditt hjärta.

ME: Ja, det kan man väl säga. Det mesta löser sig ju. ”Det ordnar sig alltid, om man har en Grevéost”.

MK: Vad har du för uppsättning?

ME: Sexpak åttatumsbräda, Independent 136, Independent kullager och Independent hardware och 51 millimetershjul med flatspots, fast jag har ett set smarriga hjul hemma, Autobahn 51 millimeter, sådana som du har.

MK: Många i Stockholm skatar street på ganska breda brädor, vad beror det på tror du?

ME: De har väl insett att det är skönare att ha lite yta att stå på och att man får smarrigare flippar då. Åtta tum är perfekt.

MK: Vilka favorittrick har du för tillfället?

ME: Kickflip, när man kan dem bra, då är det det absolut skönaste. Backside lipslide och backside tailslide. Backside lipslide i miniramp är så jävla skönt, bara ”tschh” och så ner snabbt. Det kan vara vilket trick som helst när man lär sig det bra och det känns lätt. Jag vill skata mer miniramp men det finns inte så många bra ramper i Stockholm tycker jag. Skarpnäcksrampen är ju bra i och för sig. Det är från dag till dag vad man vill skata. Ibland är miniramp roligast och ibland är det flatcurb som gäller, men allt är kul.

MK: Vilka är roliga att skata med?

ME: Brorsan är alltid rolig, och alla ens polare, bara de är på bra humör.

MK: Grymma svenska skatare just nu?

ME: John Mcmillen, han är alltid glad, har aldrig sett honom sur när han skatar och sedan är han ju jävligt duktig också. Engelkes, Ola Löwbeer. Mario Eriksson, jag såg honom skata nu senast i Frysen och det är helt sjukt vad bra han är. Han tar inte i någonting men får sådan jävla pop, ”Super Mario”.

MK: Hur var det att fotografera till intervjun?

ME: Det var jävligt skoj förutom att det är sådan brist på spots i Stockholm. Är heller inte helt nöjd med vad jag åstadkom framför kameran bara.

MK: Berätta om vad du tyckte om USA.

ME: Det var en jävla upplevelse. Synd att jag inte fick skata så mycket som jag ville och inte fick se så mycket som jag ville, man jag fick ändå både skata och titta en hel del. Det var riktigt kul, jag  trodde aldrig att jag skulle komma dit. Skatingen var ungefär som jag trodde, som hemma fast annorlunda. Hade inte byggt upp någon bild eftersom det kom så plötsligt att jag skulle dit. Tack för resan Greger.

MK: Vad var roligast att skata där?

ME: Santa Monica-curbsen och ställena kring Venice. LA High också. Sedan var det ju kul att få pröva på riktig backyardpool. Det var jävligt mycket svårare än vad jag hade tänkt mig.

MK: Vad hoppas du på inom den närmsta framtiden?

ME: Ska väl försöka ta mig till Spanien åtminstone någon vecka under vintern. Sedan är det bara att längta efter sommaren. Äta plywood i Frysen.

MK: Avsluta det här nu.

ME: Hej och tack till mina sponsorer, Sexpak Stix, Independent, 88 Footwear, We, Tuxedo Skateshop och till mina kompisar, min familj, till dig som har gjort den här intervjun och till Plåtniklas som har fotograferat till den. Tack till min lilla skateboard också.

Frontside noseslide. Zinkensdam, Stockholm.

Backside smithgrind, Slussennian, Stockholm.