Dr. Christian – Mr. CRPL

Sommaren 96 var den varmaste i mannaminne. Mejeriet i Karlshamn ordnade en stor skateboardtävling och gubbarna från TV-reklamen gick omkring bland de tävlande och bjöd på glass. ”Gott? Gott, gotti gott gott”. Med vår vanliga framförhållning hade jag och fjorton polare till från Malmö och Köpenhamn åkt dit utan några bokade sovplatser. Som tur var träffade vi Christian Sjöberg och hans mamma som, utan att blinka, tog sig an oss allesammans. Inget snack om att ”två kan sova hos mig” eller några andra undanflykter. Come one, come all. Under en hel helg bodde vi med helpension på Hotel Sjöberg. De såg till att 15-åringarna fick se på TV och sova i det lugna rummet i källaren och att det fanns gott om citronvatten i kylen när de lite äldre kom hem från festen vid bubbelpoolen ett par gator bort. Det här var det första beviset vi fick på att Christian är en riktig vän som ställer upp i alla lägen.
Men det finns en annan sida av honom också: Samtidigt som Christian höjer sina vänner till skyarna och är den justaste polaren man ha så kan han vända tvärt och sprida ett hat som får rosenknoppar att vissna. Helt plötsligt osar hans tunga svavel och öronen ångar. Det kan vara till synes små saker som får honom ur balans. En gubbe med hund som är i vägen framför curben kan få honom att vilja skjuta skarpt och en långsam fotgängare vid ett övergångsställe kan få honom att vilja trycka gasen i botten. Men så fort gubbar och fotgängare är ur vägen är allt frid och fröjd igen. Christian är den som peppar alla andra till att göra ett par försök till samtidigt som han står och slår sin nya Semesterbräda (med tre exakt parallella streck i grippan, snygga vita hjul, rengjorda kullager utan brickor för att få det där härliga rasslet och låga Ventures för precis pop) i gatstenen för att han inte satte sitt trick på under tre försök. Han är din bästa kompis och sin värsta fiende. – Möt Dr. Christian och Mr. Crpl…

Wallride nollie med kraft nog att spräcka den skånska möllan.

Vet du vad en bipolär personlighet är?

Jag vet inte. Att man är antingen eller?

En åkomma som kännetecknas av att en person har ett stämningsläge som svänger sjukligt mycket. Cirka en procent av Sveriges befolkning lider av denna sjukdom. Den har även kallats den gömda folksjukdomen. Är det nåt du känner igen dig i?

Definitivt. Det är ju jag. Jag brukar kalla det en åkomma som har orsakats av vattnet i Blekinge för alla mina kompisar hemifrån är likadana. Ena dagen är allt skitbra och nästa dag vill dom stoppa gevärspipan i munnen och blåsa ut nacken. (skrattar) Jag trodde bara det låg i grundvattnet i Blekinge, men det är kanske den procenten som bor i Ronneby kommun då, som lider av den folksjukdomen.

Vad gör du för att kontrollera din ilska?

Jag slår på döda saker, då slipper jag ta ut ilskan på de levande.

Du gillar att titta på slagsmål, vad är det du kollar på?

Ultimate Fighting, MMA, mixed martial arts, det är en stor passion i livet.

Vad går det ut på?

Det är alla kampsporter blandade i ett, folk går in i en åttakantig bur och pucklar på varandra så in i helvete. Det är den ultimata idrotten och de absolut mest intressanta idrottsmännen någonsin, konditionsmässigt och styrka, smidighet och allting, fantastiskt.

Hur är det att vara pappa?

Det är det bästa som hänt. Det är total kärlek, man är totalt uppfylld av kärlek. Det är underbart. Sjukt jobbigt på grund av sömnbristen och sjukt kul samtidigt. Fantastiskt.

Innan Christian flyttade ihop med sin flickvän Frida och fick dottern Olga bodde han i ett litet skyffe på 23 kvadrat med kokvrå. Lyan såg ut som ett bombnedslag. Garderoben hade han byggt om till inspelningsstudio för sitt musikprojekt Fit Machine. Golvet fick agera kombinerad garderob, tvättkorg och sopsäck. På grund av Christians gästfrihet var det inte ovanligt att han dessutom hade en eller två kompisar inneboende under långa perioder. Det låg grejor överallt. Stället var en katastrof.
Ändå så lämnade han aldrig huset utan att ha nyputsade skor med nya skosnören, en matchande outfit och en nypolerad bräda. Det finns nämligen tre saker som Christian alltid håller stenhård koll på: Det första är hans linser. Utan dem är han blind. Det andra är hans bräda. Alltid skinande ren med nypolerade hjul. Den tredje är hans Nikes. Trots att hemmet såg ut som Beirut 1984 lämnade han alltid huset med en svärmorsdröms anlete: snygg, trevlig, hel och ren.

Hur kan du skita i hur du har det runt omkring dig men vara så mån om dina kläder och brädor?

Det är frågan det. Jag tror det beror på att den lägenheten som jag hade, trivdes jag inte särskilt bra i, så jag sket i vilket. Men om man ändå trivs ganska bra med sig själv så ser man till att hålla sig själv i ordning. Jag såg det nog mer som en övernattningslokal trots att jag bodde där i nästan tio år.

Hur skulle du beskriva din stil? Eller hur definierar du ordet stil, vad är stil för dig?

Ja, det är svårt alltså. Stil…Ja, det är nog individuellt helt och hållet. Stil. Stilrent. Jag vet i fan, jag gillar ju polerade grejer, från cleana sneakers och så. Det finns ingen dålig stil, det finns bara stil eller inte stil. Gino har bästa skatestilen. Sen så finns det dom som inte har nån stil alls. Så antingen har man stil eller inte. Så är det.

Vill du göra dig några ovänner och nämna någon som inte har stil?

Nån som jag inte tycker har stil…Jag vet inte.

Gärna någon i din bekanstskapskrets!

Jag vet inte, jag väljer vänner med stil. (skrattar) Dom utan stil går därhän. Folk med skateboarduniform, dom går väl bort helt och hållet i stilkategorin.

Hur skulle du beskriva din egen stil?

Ja, schyssta sneakers, jeans och skjorta eller t-shirt. Det är väl det.

Du har alltid så cleana grejer på dig, hur tar du hand om dina skor?

Jag är rätt mån om att tvätta av skorna när jag har använt dom, chillskorna alltså. Sen dojorna man skatar i får man göra lite förebyggande grejer.

Som vadå?

Superlim under sömmarna så det inte syns och gärna fixa lite med skosnörena så dom håller bättre.

Hur gör du det? Har du några husmorsknep?

Ja, jag brukar alltid lägga ett tunt, tunt lager som inte syns med kontaktlim på snörena så dom inte går sönder direkt. Även om man inte behöver det så är det gött och fixa till skorna så dom håller lite längre. Jag gillar det.

 
Ollie kan vara så mycket mer än bara ollie…
 

Vilken är din favoritdoja genom tiderna?

Förr i tiden var det definitivt Half Cabs. Numera är det nog Nike SB Blazer. Den är som Half Caben fast tunnare i sulan och därför är den bättre, men det är exakt samma koncept. Det är nog dom två på första plats.

Om man kollar noga på bilderna så ser man att din bräda alltid är perfekt. Det syns aldrig en flisa. Stickerjobbet är helt genomtänkt och du crossbrandar aldrig.

Nej, det går inte.

Vad kör du på för setup?

Semester 7,75 med Nitro- eller Monster-mold, oftast den djupaste konkaven.
Venture-truckar med mjuka gummin, låga, breda Ventures, aldrig höga. Jag alltid kört Venture, i alla fall de senaste tio åren. De har den ultimata snappen…
Vita hjul, 50 till 53 millimeter. Jag kör på Bones Swiss kullager. Jag poppar bort brickorna och torkar ut dom med aceton så man får bort oljan. Annars så drar dom till sig smuts och fuckas direkt. Det rullar tio gånger bättre då och så rasslar det och väsnas som det ska. Sen har jag alltid sex svarta skruvar och två silverskruvar. Och så har jag alltid tre streck i grippan. Alltid.

Hur tar du hand om din bräda? Nej, vänta, hur sätter du ihop din bräda?

Det börjar alltid med att jag börjar med att sätta på grippan på tvären, nosgrippan först så man får strecket precis efter dom innersta truckskruvarna. Sen sätter jag på mittenbitarna och sist tailgrippan så jag får en kort grippa på tailen och en lång grippa på nosen. Avståndet mellan grippbitarna måste vara exakt på alla tre strecken, grippan måste skäras inte filas.
Sen så börjar jag alltid med att sätta i skruvarna på framtrucken. Först sätter jag bara fast muttrarna på båda truckarna. Jag börjar med att dra åt framtrucken. Jag drar skruvarna i kors. Alltid silverskruven först, den som är vid kickflippositionen. Sen drar jag skruven snett mittemot, precis som när man byter hjul på bilen.

Har du funderat på vad som skulle hända om du började en annan skruv än silverskruvarna?

Det skulle bli helt fucked up, jag skulle bli tvungen att göra om det. Jag måste sätta ihop brädan så, jag har alltid gjort det, så det går inte på nåt annat sätt.

Hur tar du hand om din bräda?

Genom att kasta den så mycket och hårt jag kan i marken och väggar och dylikt.

Och innan du sticker ut?

Jag gillar att hålla kanterna fresha, så även om jag har en helt ny bräda och bara har skejtat ett par gånger på den så brukar jag alltid dra grippan runt kanterna för det är så jävla äckligt när man står och håller brädan i handen och gör sig redo för att skejta, så känner man att brädan är kantig på sidorna och skavd. Så det brukar jag alltid fixa till. Jag hatar att ha fläckar på hjulen så jag tvättar hjulen med aceton efter varje session. Det finns inget värre än fläckar på hjulen. Varje gång jag byter hjul så gör jag rent kullagren med aceton och blåser dom rena och snurrar dom så att dom inte samlar på sig massa skit.

Du och Pyssling har egentligen helt olika stil, men ändå samma på nåt sätt. Han skejtar böj och du skejtar street. Din bräda ser ut som en streetbräda, hans som en böjbräda. Han har Dickies, du har jeans. Han kör Vans, du kör Nike. Han har stora hjul, du har små, och så vidare. Ändå är båda så måna om att ha rätt grejer. Varför är det så viktigt?

Jamen om inte uppsättningen är skön, om den inte ser bra ut, om det inte låter bra, om det inte är go snärt i den, då kan jag lika gärna skita i att skata. Det finns inget värre än att köra på ruttna grejer. Det fuckar allting. Det är bara äckligt helt enkelt.

Du har bytt konkaver och brädor i det oändliga, jag vet att du har en ingående teori om att olika konkaver går ihop med vissa truckar. Berätta.

Platta brädor är bra till Indys för att tailen blir kortare när man har Indy-truckar och en platt bräda har en längre tail, eller lägre vinkel som gör att tailen känns längre, så det passar rätt bra ihop. Det blir en annan vinkel när man poppar tailen när man har en platt bräda än med en med hög konkav. En bräda med hög konkav tycker jag passar bättre med Ventures, till låga truckar. Det blir lite mer tungpoppat, men poppen känns bättre tycker jag. Man får använda mer kraft när man trycker ner tailen så det blir mer snärt. Medans med indys och låg bräda så drar man brädan mer med framfoten och grippan används mer.

Kontentan är att du har en sjuhelvetes pop. Var kommer den ifrån?

Ja, det kommer nog från mina höjdhoppardagar. Nä, jag vet inte.

Har du hoppat höjdhopp?

Ja, jag hoppade rätt mycket på låg- och mellanstadiet innan jag började skata. Så jag har alltid haft snärt i vristerna. Jag hoppade rätt högt i höjdhopp när jag var liten. Jag har försökt träna vaderna också. Sen har jag haft en liten teori, jag träffade en kille en gång som spelade i elitserien i volleyboll, men han var skitkort, typ 1,65 eller nåt sånt. Men han hade sjuk spänst. Han gick på volleybollgymnasiet och alla snubbarna växte om honom i ettan på gymnasiet. Han började träna vaderna genom att göra vadhäv, men han stretchade inte. Så han fick stela vadmuskler och han hade en sjuk spänst. Efter det provade jag att göra samma sak och jag vet inte, jag kan väl olla ganska högt.

Alley oop frontside wallride nollie, även kallad den skånska väderkvarnen

Du åkte på en ordentlig knäskada för ett par år sen. Vad var det?

Det var värsta tiden någonsin. Jag pajade knäet och kunde inte skata på tre år. Jag gick igenom tre knäoperationen. Det var riktigt surt, riktigt tungt. Jag fick ett nytt korsband och opererade minisken. Ett ledband gick sönder och jag fick plocka ben ifrån ett muskelfäste. Det var riktigt jobbigt.

Och… nu kör du med knäskydd?

Ja, jag har ett knästöd för typ tiotusen spänn när jag skatar som, peppar peppar, har gjort att jag har kunnat skata nu i nästan två år sen jag kom tillbaka från skadan. Det har gått bra.

Om du bara fick göra två trick i resten av livet, vilka två trick hade du valt?

Ollie och switch kickflip.

Om du fick byta trickpåse med en person, vem skulle du byta med?

Martin Ottosson, lätt. Han har alla dom bra tricken, backtail, backsmith, backfive-0, backlip, treflip. Man behöver inte kunna mer än så.

Du är nästan alltid hungrig. Då borde det vara bra att jobba på Skånemejerier.

Ja, skitbra.

Är det inte så också att du har svårt för mjölkprodukter?

Jag dricker inte mjölk för att Karin Larsson förstörde mitt liv. Vi lekte sanning eller konsekvens när vi gick i femman och jag tog konsekvens och då var jag tvungen att göra en långtradare med Karin Larsson direkt efter hon hade druckit ett glas mjölk. Sen dess har jag inte kunnat dricka det.

Du växte upp i en liten by i Blekinge, Bräkne-Hoby. Den verkar ha varit befolkad av en hel del original och det är inte sällan du delar med dig av historier som har hänt ”hemmavid”. Vad är det sjukaste som har hänt i Bräkne-Hoby?

Det var när Snusen plockade Jan Banan med trätollorna. Det är fantamig det roligaste jag har sett. Jag gick i tredje klass och hade en polare som hette Snusen som växte upp till den rundaste raggaren på mils avstånd, en riktigt go snubbe. Vi hamnade i luven på Jan Banan, som gick i sexan. Han var nog två meter lång, skräckinjagande och hade problem med sitt temperament. Han fick ett utbrott och började jaga mig och Snusen ut från skolgården. Snusen, som redan på den tiden hade skinnväst och trätollor och såna grejer, han snusade säkert redan då, tvärvände plötsligt och lackade för att Jan Banan var oss i hasorna. Snusen måttade med trätollan på högerfoten och skickade iväg ett rejält inlägg. På tre, fyra meters avstånd så klippte han Jan Banan rätt över hakan så han stöp i backen och Snusen dansade in och hämtade trätollan. Sen gick vi glada i hågen därifrån. Det var grejer det…

Har du några avslutande ord?

Jag får väl börja med att tacka lite folk. Först och främst vill jag tacka alla boysen och Malmöskejtarna av det gamla gardet, Djuraboysen, som tog in mig i klicken när jag kom ner hit i början av 90-talet. Sen får jag tacka alla på Semester, det är samma klick där också. Så måste jag tacka Nike SB och Danijel Jugga Todorovic för allt han har gjort för mig. Tobias Henriksson som alltid hjälper till och fixar grejer när det behövs. Bryggeriet, fantastiskt ställe att spendera de mörka och regniga månaderna på. Så får jag tacka Streetlab för att dom alltid är schyssta och fixar saker till mig. Nils Svensson som har tålamod med mig även när det tar 8000 försök att sätta tricket på bild. Och så vill jag tacka min flickvän Frida för att hon står ut med mig och tack till storken för att han kom med vårt lilla barn, Olga, för åtta veckor sedan. Sist men inte minst så vill jag tacka min familj som alltid ställer upp för varandra. Jag har det rätt jävla bra faktiskt.