I våras var jag med om en av de läbbigaste flygningarna i mitt liv. Eller, kanske inte så mycket flygningen som själva landningen. Med en turbulens som satte ändlykten i halsgropen tog vi halvt om halvt mark på Island för att sekunderna efter tryckas bakåt i stolarna och på nytt stiga mot skyn. Tiden gick och inget meddelades i högtalarna om vad som gått snett. Jag började sakteligen jobba upp ett tropiskt klimat på min redan milt fuktiga panna när kaptenen kungjorde att man på grund av kraftig vind fick försöka göra en ny landning. Försöka? Just en snygg start på mitt livs första vistelse i New York och då var jag bara halvvägs.

Det tog flera timmar innan mitt hjärta lugnade ner sig efter skräckfärden och jag var lättad att jag inte behövde sitta och gnaga över incidenten ensam på Island. Med mig på väg till det stora äpplet hade jag Tobias Henriksson och Marcus Olsson och upprörda över det inträffade satt vi tillsammans och svor.
Jag skrev dagbok på resan. Inte en sån där dagbok med gnuggisar, idolbilder och hemlisar utan en ren faktainsamling om hur våra dagar såg ut och när jag nu läser genom det hela så inser jag hur löjligt mycket vi hann med på två veckor. Inte bara skatemässigt utan framför allt hur mycket vi hann uträtta samtidigt som vi hann skata en hel del.
Nya bekantskaper, shopping, biobesök, restaurangbesök, krogbesök, bilresa för att skata FDR i Philadelphia, mer shopping, spots, islattes och konspirationsteorier var bara några av sakerna som hanns med under våra 14 dagar. Intryck som skulle räcka till en hel bok. Kanske inte en tung roman men åtminstone en ganska jobbig novell.
Jag låter er dock istället roas av bilderna och uppmanar er att så snart ni är klara med det här numret av Giftorm att sätta er framför en dator för att kolla på mer bilder från vår resa på www.defekt.se.
Mycket nöje!

Vi åkte till Philadelphia för att skata FDR tillsammans med Pat Smith och hans kompis Dave Mitchael. Så, nu har jag namedroppat lite också. Förutom att vara en grym skatepark så var FDR även den aktuella dagen värd för en musikfestival. Eller något åt det hållet. Man hade i alla fall en moshpit. Det struntade Marcus i och fäskade på med frontside ollies över den här channelen.

Det här är ungefär så långt söderut man kan komma på Manhattan och ett tunnelbanestopp härifrån slåss börshajarna om vem som kan skrika ”köp” och ”sälj” med starkast röst. Tobbe, frontside grind.

Brooklyn Brewery ligger ungefär tio meter från den här curben och på andra sidan gatan hittar man skatebutiken KCDC. Öl och skateboard. Världens bästa ekvation. Smithgrinds är en sådär ingrediens och Martin Ottosson går fetbort. Foto: Marcus Olsson

Det är inte var dag man får se Marcus skata street så när tillfälle ges bör man se till att det förevigas. Synd på handen men jag lovar att inga obscena gester förekom. Wallride nollie i Brooklyn.

Kommentera artikeln